DEBATT: Vindkraften är en hälsofarlig klimatbov

Vindkraftverkens rotorblad sprider tonvis med hälsofarligt plastgranulat och hormonstörande nanopartiklar. Installationen av dem tycks därtill skapa större CO2-utsläpp än de kan tänkas spara in och andra energislag har väsentligt bättre utsläppssiffror per producerad energimängd, skriver Ywonne och Magnus Lagerkvist.

Den så kallade omställningen till ett fossilfritt samhälle har lett till många fel och felinvesteringar vanligen byggda på okunskap eller skicklig finansiell spekulation. Fundamentalt är att när vi behöver elenergin som mest då blåser det vanligen inte, med andra ord när det är väldigt kallt eller väldigt varmt.

I många fall har ett vindkraftverk konsumerat mer energi tills det kommer på plats än det kommer att kunna leverera. Moderna vingar är 150 meter. De tillverkas normalt i Kina. Sedan ska de transporteras med båt till Europa. Därefter ska de transporteras med bil till uppställningsplatsen. Vägarna fram till Nysäter Windfarm i Viksjö utanför Härnösand är exempelvis delvis för krokiga och har därför fått byggas ut eller om.

Sedan måste det byggas vägar fram till uppställningsplatserna i en oländig natur. Vidare ska anslutningsledningar dras fram och grävas ner förutom byggandet av de stora betongfundamenten. Vingarna kommer i ett stycke så det ryms inte så många på en båt eller lastbil. Kostnaderna att bygga till havs är ännu större, vilket är lättbegripligt.

Vindkraftverken kräver ett löpande underhåll som snabbt ökar med tiden. Moderna studier har visat att vingarna på vindkraftverken avger plastgranulat och hormonstörande nanopartiklar genom slitage av vind, regn, snö, is och insekter. En vinge väger sex ton och avger minst ett ton granulat under en tioårsperiod.

För Nysäter med 114 vindkraftverk innebär detta 342 ton plastgranulat på tio år. Både fiskar och markdjur får detta i sig vilket bland annat leder till infertilitet, vilket redan märks i Östersjön. Den engelska tidningen The Gardian har regelbundet redovisat vetenskapliga rapporter från bland annat Irland och Frankrike om det allvarliga läget med mikroplaster.

Djurstammarna i vilt tillstånd i Sverige har minskat väsentligt enligt Jägarförbundet och länsstyrelserna. En trolig orsak är infertilitet vilket är lömskt för det tar mycket längre tid att upptäcka och hitta orsaken till.

Det finns stora vindkraftsparker i Nordsjön och bland annat Vattenfall ska bygga fler. I Danmark har myndigheterna stämplat kött från nötkreatur på västra Jylland som otjänligt som människoföda eftersom köttet innehåller så mycket plast.

Ser man till CO2-utsläpp under hela livscykeln så producerar kärnkraften 2,5 gram CO2 per kWh, vattenkraften 4 och vindkraften 12 per kWh enligt Vattenfall. Miljöbalkens försiktighetsprincip, det vill säga att redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och miljön medför en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra en störning. När det gäller vindkraft tycks inte detta gälla.

Den norska rapporten Leading Edge Erotion – Pollution from wind turbine blades, sammanställd av The Norweigian Turbine Group, visar att industrialiseringen av vår natur redan gått för långt. Rapporten baseras på forskning vid Strathclyde University i Glasgow.

Vanligt förekommande rotorblad som används idag är uppbyggda av epoxy-resin innehållande upp till 30 procent Bisfenol A (BPA), ett hormonstörande ämne som av EU är listat som särskilt farligt, ett ämne där Europas livsmedelsverk (EFSA) år 2021 föreslagit en dramatisk sänkning av tolerabelt dagligt intag samt där EU år 2022 föreslagit ett förbud för användning av Bisfenoler tillsammans med ett stort antal andra toxiska kemikalier från och med år 2030.

Analyserar man processen bakom tillkomsten av vindkraftsparker kan vi konstatera följande: Investerar man en del pengar i att få tillstånd och hyr eller köper mark kan man sedan sälja projektet, utan att någon byggnation påbörjats, med bra förtjänst. Här är det ofta finansiella investerare som går in. Sedan kan köparen projektera och eventuellt bygga några kraftverk för att sedan sälja projektet igen och detta kan fortgå i ytterligare några omgångar.

Slutligen hamnar projekten hos våra AP-fonder eller andra investerare , ofta offentliga som är ”långsiktiga” och därmed slutar som de som sitter med Svarte Petter. Eller så har projekten drivits av statliga företag som Vattenfall där man har ett långt track record av att förslösa våra pengar. Man kan vidare fråga sig varför Vattenfall ska göra reklam för hur ”goda” man är?

De långa handläggningstiderna för vindkraftsparker beror allt mer på omfattande folkliga protester och överklaganden. Det är bra. Vidare har vi delvis facit i hand. På 70-talet när Kalifornien och främst Los Angeles hade stora problem med luftföroreningar byggde man vindkraftverk på bergen ovanför staden och norrut. Ganska snart slutade man använda vindkraftverken så de fick stå som symboler för en pyramidal felsatsning. Det blev för dyrt och ineffektivt helt enkelt.

I Vasa i Finland vägde man tre rotorblad efter tio års drift, då de bytts ut till nya. De vägde två ton mindre. Det innebär att mycket mikroplaster hamnade i havet, då vingarna slits. Skulle vi inte värna miljön och inte slänga plast i sjön!?

Med den teknologiska utvecklingen och med de högre elpriserna har solkraft blivit lönsam i Sverige och har betydligt mindre miljökonsekvenser. Det finns 2 800 mindre vattenkraftverk i Sverige som kan mer än fördubbla sin elproduktion genom modernare turbiner. Fler älvar går att bygga ut. Torium är ett mycket bra alternativ – jämför med Indien och Kina.

Magnus Lagerkvist, Grundare & CEO Lagerkvist & Partners
Ywonne Lagerkvist, EVP & CFO Lagerkvist & Partners

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *